Del 4: På Fugelön
Den följande dagen den 8 Julii framkommo vi till Fugelön. Den är belägen i Västerhafvet midt för öppningen af Lyngsfjorden under 70° 30 m nordlig latitud; förmodligen det längst norr belägna ställe, hvartill jag kommer. Den består helt och hållet af ett fjäll, öfverst snöbetäkt, som nästan på alla sidor nedstiger brant, ofta med perpendikulära väggar uti hafvet. Vi hade möda att finna så stör plats, att vi kunde sla upp vårt tält, och äfven den var så slutt, att man måste nedslå pålar för fötterna, att ej halka därutur. Denna ön kallas ock Hålöe. Det berättades, att öfverst på spetsen skall ligga ben efter en hvalfisk; jag hade ej tid att undersöka det; i fall så är, torde det bevisa, att någon gång hela denna ö blifvit våldsamt uppkastad från hafsbotten. Den är i längd ungefär en half mil och hälften så bred.
 |
Fugleøy seen from Russelv. |
Redan vid vår ankomst var hafvet besådt af oräkneliga fågelskaror på båda sidor om baten. Det dröjde ej länge, innan vi reste ut att försöka vår lycka. Vi afsköto flere generalsalvor uti högen, utan att det särdeles ville lyckas. Jag vet ej, hvad som hufvudsakligen var orsaken härtill. Jag vill just icke skrifva det på skyttarnes räkning, utan snarare var blåsten hufvudorsaken; ty bade båten, bössorna och fåglarna höjdes och sänktes beständigt, och vid minsta rörelse skulle naturligtvis skottet gå öfver eller under. Sedan vi skjutit några af Alcarum släkte, roddes tillbaka. En lapp hade nedsatt sig härstädes för att fiska, och dess gossar voro så vane att klättra på klipporna och uppsöka desse fåglar, att de frivilligt erbödo sig därtill. De hemkommo sent på aftonen och hade fångat fem af detta släkte. Lappen hade emedlertid vittjat sin ref och fått ansenligt af gråsidor, sejd samt en och annan stor flundra, som han kallade kvete. Vi anrättade af denna en kostelig måltid; dess kött var ganska fett och välsmakande.
Den 9 Julii regnade till middagen; vi försökte åter vår lycka med mera framgång på eftermiddagen. Jämdal hade gjort oss sällskap och var mest sysselsatt att beständigt koka kaffe. Lappen hade i dag fångat en ganska besynnerlig fisk, hvilken han kallade skate. En stor spets framsköt, hvarunder öfver ett kvarter längre tillbaka var dess mun; hela fisken hade nästan form af en romb. Jag köpte denna och lät taga ut det tjockaste köttet samt sedan hänga den att torka. Natten användes med fördel att skjuta fåglar, som satt sig på stenarna. Flere föllo ofta för skottet. Den 10 Julii. Började blåsa mer och mer, vi fruktade storm, hvartill visade sig tecken, och afseglade mot middagen. Ibland det frappantaste som tilldrog sig på denna ö under hela vistandet var, när de första skott lossades. Ett starkt dån hördes i klipporna och flere millioner fåglar, som dels flögo upp utur vattnet, dels från klipporna sväfvade öfver våra hufvuden. Utan att hafva sett det, kan man ej föreställa sig den otroliga mangd fåglar, som funnos här. Vi återvände med några flere än fyrtio fåglar tillsammans. Vi hade i början förlig vind, men så snart vi hunno in uti Lyngsfjorden, varierade det ofta ifran alla streck inom samma timme; stundom gick sjön så häftig, att äfven vatten slog in. En insektlåda öfversköljdes härvid för mig och förlorade därigenom öfver etthundrasjuttio nattfjärilar, hela belöningen för mitt nattvak i Norge.
<-- BackNext -->